Ur dagboksanteckningar från min gamla hemsida "En häxas dagbok".
Fredag 4 februari 2005
Alldeles för tidigt i morse vaknade jag av att det blåste så att det knakade i fönsterrutorna. Midvinterkänslan är borta
och ett lågtryck sänker sig över platsen där vi bor. Gråmulet, råfuktigt kallt. Brrrr...Jag gick upp ovanligt tidigt (för
att vara mig, jag tillhör de morgontröttas skara:-) och bryggde lite värmande kryddigt Yogi-te innan det var dags för den
dagliga skogsturen med voffsen.Men egentligen vaknade jag nog pga den häftiga upplevelsen av en klardröm. Det var längesedan
jag hade en spontan klardröm, så jag blev glad och upprymd och såg det som ett tecken att börja arbeta mer med drömmagi igen.
För dig som läser detta och inte hört talas om klardrömmar och drömmagi o dyl så jag kan berätta att en klardröm
är en dröm när man mitt uppe i drömmen inser att man drömmer. Det är en så cool känsla så jag ryser av välbehag bara jag tänker
på den första gången jag spontant hade en klardröm. Mitt inne i drömscenariot satt jag bland en massa människor i en
stad (jag tror vi satt och väntade på en buss eller dylikt) och jag insåg att jag drömde! Jag började berätta detta för drömpersonerna:
"Vet ni att jag drömmer nu, det kanske låter helflummigt, men detta är min dröm". Strax därefter vaknade jag. Det märkliga
var att när jag pratade i klardrömmen så var det inte som i en vanlig dröm. När jag sa något till personerna var det som att
de inte riktigt såg mig, men tittade åt mitt håll som att de kände på sig att någon eller något var där, fast inte syntes.
Detta erinrar mig om en klardrömsupplevelse som en kvinna berättar om i boken "Lär dig drömma - finn nyckeln till ditt undermedvetna".
Så här berättar hon:
"En natt drömde jag om en liten stad med grå stenhus, med gammalmodiga affärer med välvda skyltfönster. Jag cyklade på
en cykel med mycket platta däck. Jag tänkte "Varför är jag inte i min bil?" och sedan förstod jag "Jag drömmer". Känslan var
upphetsande. Allting blev otroligt tydligt, det var nästan som om drömmen tidigare hade varit i svart-vitt och nu blev i färg.
Jag blev mycket upprymd och bestämde mig för att flyga. Helt oväntat for jag rakt upp i luften och hamnade sedan på rygg.
I höjd med taken grep jag tag om en skorsten och höll fast vid den. Folk under mig tittade förvånat uppåt, som om de märkte
att det var något underligt som hände, men de kunde inte se mig."
Visst kittlar det fantasin?
Klardrömmar är fantastiska drömupplevelser. En del sägs få dem som en biprodukt till meditation, men det finns många
metoder att använda fär att öka chansen för klardrömmar. De metoderna resulterar samtidigt i att vi blir mer medvetna om vår
omvärld överhuvudtaget, alltså även i det vakna livet. Det fokuserar sinnet och ökar medvetenheten, vilket ger en större och
mer vidgad syn på allting!
I vår moderna västerländska kultur har vi tyvärr ofast fått lära oss att drömmar är just "bara drömmar", inget att bry
sig om alls. Men så har det långt ifrån alltid varit. Shamanska traditioner t ex lägger mycket stor vikt vid nattens
drömmar. Och t ex tibetanska buddhister anser att klardrömmar är ett sätt att förbereda sig för att kunna behärska livet efter
detta.
Fast man behöver ju absolut inte ha en tro på ett liv efter detta, det räcker gott med de medvetandehöjande effekter
på livet här och nu, som arbete med drömmar kan ge. För att inte tala om den kreativa inspiration som drömmar kan ge. Många
är de konstnärer som inspirerats av drömmarnas landskap och karaktär! Även forskare har "upptäckt" saker i drömmen.
Om man ser det medvetna som det som belyses av dagsljuset (eller med en havsmetafor: toppen av ett berg vars största
del finns under vattenytan) så är drömmarnas landskap allt det som finns utanför det som belyses av dagsljuset,
som stjärnhimmelens oändlighet (med havsmetaforen; det enorma bergets utsträckande under vattenytan) En alldeles för stor
del av livet att missa, tycker jag som häxa i allafall:-)!
Att börja arbeta med drömmarna är något jag varmt kan rekommendera andra!
